Vänner!
God fortsättning!Så kom vi då fram till Betlehem, i stjärnans ljus har vi befunnit oss några dagar. När vädret har varit så erbarmligt ute har det varit både skönt och trevligt att krypa in i kyrkans värme. Värme på många sätt. Jag måste få börja dagens blogg med att berömma mina arbetskamrater S o B, våra präster. Så många goda predikningar jag har hört de senaste dagarna! Tänk, hela julaftonen hörde jag B, olika predikningar, alla lika bra, alla tänkvärda, alla gav nytt ljus över julberättelsen. Tack för det!
En kantorsfamiljs jul är lite speciell. Människor som inte vet att Julen firas p g a Frälsarens födelse anser säkert att en kyrkoarbetares liv är totalt crazy under julen. Här följer en kort dagbok från våra tre juldagar:
Fru kantor ger sig i väg kl 10 på förmiddagen, övar med musiker inför gudstjänsten kl 11. Efter den gudstjänsten övas blockflöjt inför Annandagens julkonsert.
Lunch 11.30, en stunds vila innan fru kantor med barn kl 13.30 ger sig av till servicehuset. Även de gamle ska få del av Frälsarens födelse. Åter i hemmer kl 15, lite förberedelse inför middagen, mot nästa kyrka kl 16, övning, gtj åter i hemmet kl 18.15. Då uppstämmer fru kantor tacksägelser till sin familj som har middagen klar. Middag, klappar öppnas. Kl 20.30 gör sig fru kantor redo för att gå till sängs samtidigt som herr kantor gör sig redo att ge sig av till midnattsmässa. Herr kantor bäddar i källaren, fru kantor ska inte vakna när herr kantor kommer hem. Herr kantor ska inte vakna när fru kantor stiger upp.
Efter några timmars sömn stiger fru kantor upp kl 05:00, väcker dotter, går till kyrkan, har julotta. Åter i hemmet, slumar lite, åter i kyrkan kl 10, övning, högmässa, åter i hemmet kl 13. Efter lunch stupar fru kantor i säng, helt slut. Herr kantor har vaknat till liv. En stilla eftermiddag i kantorshemmet, fru kantor raglar upp efter några timmars sömn, dricker kaffe, fördriver tiden framför TV:n.
Annandagen möter herr o fru kantor kl 8. Herr kantor åker iväg, fru kantor strax därefter. Fru kantor åter vid 11, lagar lunch, tar en snabb promenad, äter, ger sig av till dop kl 13. Ingen herr kantor hemma. Ställer i ordning körstolar mm inför konsert efter dopet, går till hemmet,säger hej till herr kantor, "nu går jag igen", börjar öva 14.45, tar emot första sångarna 15.30, har konsert 18, är glad för alla sina sångare, tar emot folkets jubel, diskar i församlingshemmet och stiger in i hemmet kl 20. Nu sitter vi och knäpper och nötter. Nu väntar fyra dagars ledigt.
Kantorn
onsdag 26 december 2007
lördag 22 december 2007
Betlehem är nära!
Vänner!
Det var länge sedan sist! Jag kom liksom av mig i november då ALLT hände, sjuk några dagar, fram och tillbaka till Stockholm två gånger på sju dagar. Först var jag och Hjärter Kung gudföräldrar till lilla Anna i Solna kyrka, sedan var det ett otroligt spännande och roligt möte med KMR:s förbundsstyrelse. Flängandet (fattar inte att Minister in spe orkar!) och sjukan gjorde att jag kom av mig med allt, skönt att ta det lite lugnt ett tag, eller rättare sagt skala av allt onödigt och fokusera på det väsentliga. (Inbillar jag mig i alla fall att jag gjorde...) Folksången fick naturligtvis gå på sparlåga några veckor. Det är egentligen inte förrän denna vecka jag har tagit upp det på allvar igen.
Nu är i alla fall julen nära. Jag känner mig färdig med allt här hemma och även med det musikaliska förberedelserna. I morrn vill jag bara lata mig....Barngrupperna hade avslutning i söndags. Det är underbart med dem, men ack så skönt när det blir lov! Äntligen kunde jag börja öva själv. Jag har haft härliga timmar vid orgeln denna vecka! Jag måste också nämna ungdomskörens luciatåg i söndags, SÅ vackert och fint det blev! Levande ljus t o m i lucias krona. Detta gav mersmak, jag vill göra ett liknande luciatåg nästa år, förhoppningsvis med några Staffan med strut och stjärna.
Julens sånger betyder mycket för oss alla. Jag vill ha det traditionella, men även lite nytt. I december har jag fastnat för två nya sånger som jag hoppas få göra nästa år. Den första hörde jag på andra söndagen i advent i folkmusikmässan "Himlen inom". Sången hade säkert 12, 15 verser och refrängen löd "Julens tecken är en stjärna", så sant som det är sagt!
Den andra sången är den inte helt obekanta "Koppången" av en broder Moreus, spelman från Orsa. Ann-Sofie von Otter, världens bästa sångerska, enligt mig, sjöng. Om jag minns saken rätt ligger Koppången i Orsa Finnmark där nämnde Moreus åker skidor långt in på vårkanten. Nu hörde jag sången med Py Bäckmans text. Jag säger bara en sak, Ståpäls! Vilken text!!! Vad säger ni om denna sista strof:
Och jag går till dom andra,
jag vill känna julens frid.
Jag vill tro att han föddes
och finns med oss här i tiden.
Det är jul och det finns ett barn i mig
som vill tro att det hänt,
och som tänder ett ljus
varje söndag i advent.
"Jag vill tro att han föddes och finns med oss här i tiden.....som vill tro att det hänt" Med dessa ord önskar jag Dig
GOD JUL och GOTT NYTT ÅR!
Orgeltramparen
Det var länge sedan sist! Jag kom liksom av mig i november då ALLT hände, sjuk några dagar, fram och tillbaka till Stockholm två gånger på sju dagar. Först var jag och Hjärter Kung gudföräldrar till lilla Anna i Solna kyrka, sedan var det ett otroligt spännande och roligt möte med KMR:s förbundsstyrelse. Flängandet (fattar inte att Minister in spe orkar!) och sjukan gjorde att jag kom av mig med allt, skönt att ta det lite lugnt ett tag, eller rättare sagt skala av allt onödigt och fokusera på det väsentliga. (Inbillar jag mig i alla fall att jag gjorde...) Folksången fick naturligtvis gå på sparlåga några veckor. Det är egentligen inte förrän denna vecka jag har tagit upp det på allvar igen.
Nu är i alla fall julen nära. Jag känner mig färdig med allt här hemma och även med det musikaliska förberedelserna. I morrn vill jag bara lata mig....Barngrupperna hade avslutning i söndags. Det är underbart med dem, men ack så skönt när det blir lov! Äntligen kunde jag börja öva själv. Jag har haft härliga timmar vid orgeln denna vecka! Jag måste också nämna ungdomskörens luciatåg i söndags, SÅ vackert och fint det blev! Levande ljus t o m i lucias krona. Detta gav mersmak, jag vill göra ett liknande luciatåg nästa år, förhoppningsvis med några Staffan med strut och stjärna.
Julens sånger betyder mycket för oss alla. Jag vill ha det traditionella, men även lite nytt. I december har jag fastnat för två nya sånger som jag hoppas få göra nästa år. Den första hörde jag på andra söndagen i advent i folkmusikmässan "Himlen inom". Sången hade säkert 12, 15 verser och refrängen löd "Julens tecken är en stjärna", så sant som det är sagt!
Den andra sången är den inte helt obekanta "Koppången" av en broder Moreus, spelman från Orsa. Ann-Sofie von Otter, världens bästa sångerska, enligt mig, sjöng. Om jag minns saken rätt ligger Koppången i Orsa Finnmark där nämnde Moreus åker skidor långt in på vårkanten. Nu hörde jag sången med Py Bäckmans text. Jag säger bara en sak, Ståpäls! Vilken text!!! Vad säger ni om denna sista strof:
Och jag går till dom andra,
jag vill känna julens frid.
Jag vill tro att han föddes
och finns med oss här i tiden.
Det är jul och det finns ett barn i mig
som vill tro att det hänt,
och som tänder ett ljus
varje söndag i advent.
"Jag vill tro att han föddes och finns med oss här i tiden.....som vill tro att det hänt" Med dessa ord önskar jag Dig
GOD JUL och GOTT NYTT ÅR!
Orgeltramparen
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)