fredag 28 september 2007

Rotmos och Dumle!

Vänner!

Jag fortsätter att försöka föregå med gott exempel - fjärde gången denna veckan som det blir blogg, men om inte mina vänner skriver så kanske de inte läser heller...och ser hur flitig jag varit...!

Två av mina passioner här i livet är rotmos och dumlekolor! Rotmoset skall vara hemmagjort, länge, länge ska kålrotsbitarna koka för att mot slutet få sällskap av King Edwardpotatis. Till moset serverar man lämpligen fläsklägg eller köttkorv. Jag kan äta tills jag spricker. Denna middag passade sällsynt väl i dag eftersom jag under eftermiddagen lyssnat på traditionsbärare av kulning!

Dumlekolorna skall vara köpta, och det ska vara originalsmaken! Lakrits, mango, äpple och jag vet inte vad är i och för sig intressanta smaker, men originalet är bäst.

Utanför viner vinden, det är skönt att var inne och kura, lyssna på Naturmorgon i min eminenta iPod, och förhoppningsvis komma en bit framåt i någon av de tre böcker jag har påbörjat.

KO

onsdag 26 september 2007

Seg onsdag...

Vänner!

Onsdagar är sega...inget blir gjort! Vi börjar dagen med morgonbön och medarbetarsamling. Denna höst har vi som tradition att äta tårta varje onsdag, skulle man kunna tro. Sommarens födelsedagsbarn + någon i september ser till att det blir tårta varje gång - hittills. I dag åt vi dessutom brunch tillsammans, det gör vi en gång i månaden. Mannagrynsgröt, härliga smörgåsar, frukt och så mockatårta! Efter denna underbara start gjorde jag lite pappersarbete, blev uppringd av basen S som kommer på tisdag! Tack för det! Vad som hände mellan 12 och 14 är helt borta, men tiden gick i alla fall. Förberedde Tonfiskarna,övade de samma, gick hem, lagade mat och nu sitter jag här.

Ja nu har jag skrivit flera gånger i samma vecka, jag gör detta som en hälsning till mina vänner som skriver betydligt mera sällan. Jag kan upplysa dem om att det känns bra att skriva ofta, jag saknar er!

sade
KO

tisdag 25 september 2007

Päron, polska och Vivaldi

Vänner!

Åter i vardagen! Till skillnad från min vän violasten Chrille som tydligen helt tappat skrivförmågan tänkte jag skriva idag igen!

I dag hade jag de underbara gull-ungarna i Musikminimalerna, förkortat Mumin, ett gäng härliga 6 och 7-åringar. Jag och vår diakon I och tant G har dem tillsammans och det är allt väldigt bra att vara tre! Vi leker, sjunger och talar om kyrkan med dem. Sångstunderna tillhör inte de mest koncentrerade som finns och jag undrar om de gillar det, men det gör de nog. För efter sångstunden rusar de till kuddar och dockvrå och annat och sjunger "Jag vill säga tack till Jesus"! Rubriken päron kommer från denna grupp. Vi både lekte och gjorde fruktsallad. En proppmätt liten unge ville ha mera päron!

Polska har jag i läxa, en att sjunga, en att arrangera! Ett trestämmigt arrangemang för SAB-kör. Självklart har jag min egen kyrkokör för ögon och öron när jag plitar med stämmor! Inte för hög B-stämma, det gillar inte A, osv! Ytterligare två arrangemang har det blivit, de får ligga till sig lite, tar en koll på dem i gen till helgen.

Och så Vivaldi som avslutning. Det går som hejsan! Idag fick vi en ny bassångare, det behöver vi! Jag saknar S o G, men de som är där kämpar på tappert, heder åt dem! Fin öppen klang i sopranerna, altarna klarar sig som vanligt nästan utan hjälp. Vi hade inte så mycket kontakt på hela övningen förrän ärkealten (OBS något väldigt fint!) C helt riktigt påpekade min felsjungning i basarnas text! Det är så svårt att få till rätt text samtidigt som man spelar och lyssnar och gör allt möjligt! Tenorerna kämpar på, inte lätt att vara tenor i barockmusik, men de är i alla fall två!

Nu ska det bli snarklådan! Jag säger som Jessica Gedin i Spanarna:

Morsning, korsning!

KO

måndag 24 september 2007

Allt har sin tid

Vänner!

I dag är dagen efter. Dagen efter vårt program "Allt har sin tid". Vi är alla så tacksamma och glada att allt gick så fint! Det var mycket folk i kyrkan, ca 250 pers och många var påtagligt berörda efteråt, vi hade nått fram! Tack gode Gud!Vi fick väldigt mycket beröm, men vi känner en stor ödmjukhet inför allt detta. Vi är bra, det vet vi, men inget kommer av sig själv, hejdlöst mycket arbete ligger bakom varje takt, varje stavelse, varje ord, varje ton.

Förhoppningsvis kommer vi att få till en hemsida eller en blogg där vi kan lägga ut lite sånger.

KO

torsdag 20 september 2007

Blått, trall och kulning!

Vänner!

Dagen började med en bilfärd till en av Göteborgs norra stadsdelar. Där i denna fina natur bor min sångfröken Eva! Efter några minuters te och småprat började vår sånglektion, minutiöst planerad av Eva. Det är så underbart med människor som tänker före! Varje gång får jag med mig en förteckning över vad vi gjort och vad jag ska öva på, övningar såväl som sånger.

Så började genomsjungningen av läxan, en gammal oerhört vacker sång med blåa intervall dvs mitt emellan de vanliga tonerna. Detta är SÅ svårt och jag är glad om jag fattar detta till jul. En och annan polett ramlade väl ner i dag, men har man hela sitt liv sjungit antingen dur eller moll så är det nästan omöjligt att sjunga däremellan... Nästa sång var en trall som jag har en inspelning av i ett ruskigt tempo. Här gällde det att hitta svunget och lite drillar här och var. Lite till träning på dessa båda sånger så ska de väl sitta. Så till dagens nya läxa - kulning, dvs lockrop från fäbodar. Det är så häftigt att höra på och inte alls så svårt som jag trodde att göra själv. Det är verkligen fråga om rop i ett väldigt högt läge, tonmässigt högt läge. Som med allt gäller en god teknik, det kan gå riktigt illa om man inte passar sig. Fortsättning följer om detta! Till slut ägnade vi oss åt arrangering i folklig stil. Jag fick väl i princip godkänt, med några små ändringar, på läxan, en folklig julvisa från Gästrikland. Ny läxa, tre låtr i helt olika stil...det blir mycket att göra med dem....

Eftermiddagen ägnades åt vila, för dålig sömn i natt. Kvällen innebar kvällsmässa, underbar gudstjänst med mycket folk, härliga lovsånger. Efteråt en stunds slänga käft med ungdomarnas gudstjänstgrupp.

Nu ska det bli snarklådan. Helgen innehåller mycket koncentration. I morgon kväll har vi gen rep inför vår konsert på söndag, AJl och Greger Siljebo sjunger och spelar musik i folkton på temat "Allt har sin tid". Nu ska vi äntligen sjunga och berätta om vad vi sysslat med sedan januari. Det är bara att erkänna - jag är nervös, så enkelt är det. Jag har aldrig gjort något liknande, jag tycker att vi har ett klart och tydligt budskap, hoppas vi klarar att framföra det. Det är rätt mycket vånda nu, återkommer på måndag!

KO

torsdag 13 september 2007

Septembersol!

Vänner!

Så härligt solen skiner, jag måste hänga ut tvätten!

Kläd och persedelvård fick bli dagens början. Någongång måste man komma till botten i strykhögen och dessutom laga trasiga plagg. Det gick så bra så. Med Spanarna och Vetenskapsradion historia i öronen tack vare min eminenta i-pod gick allt som en dans!

Nu sitter jag här och ska försöka göra en veckosammanfattning igen...minns knappt vad det var för dag i går! Jo onsdag var det och vi började dagen med MAS - medarbetarsamling. Vår duktiga husmor Annicka bjöd på fruktsallad eftersom hon fyllde år, gott! I övrigt gick vi igenom vad som händer i församlingen framöver. Eftermiddagen bjöd på Tonfiskar, dvs barnkören. 12 duktiga, sångglada barn. 10 flickor från förra året och 2 nytillkomna pojkar. Det är bra när man har sina gamla körbarn att börja hösten med, de sjunger så bra, har lyssnat på varandra varje vecka i två år. Så vackert är det! Pojkarna verkade kalra det fint! Kvällen innehöll samtal med vännen B samt sångövning. Varje dag måste innehålla sångövning, det är nödvändigt och roligt!

Tisdagen gick i sångens tecken även den, Musikminimaler på eftermiddagen och kyrkokör på kvällen. Musikminimalerna, förkortat Mumin, är en alldeles ny grupp. 11 glada barn med mycket spring i kroppen, det ska nog bli fason på dem också! Kyrkokören övar Gloria av Vivaldi. Vi sjöng Gloria för ett och ett halvt år sedan så mycket sitter kvar, särskilt det som vi övade mycket på. Vi fick en ny sopran, Erika, som sjunger väldigt fin och kommer att smälta in fint i gänget.

Måndagen ägnades åt besök hos Mor, ljungplantering på Fars grav, samt svampplockning. Härligt höstnöje. Biblioteksbesök på kvällen, vår fina bibliotekarie sedan urminnes tider fanns inte på bibblan. Hon finns i annan kommundel ett år framöver. Hennes vikarie var underbar, vi kommer att ta henne till vårt hjärta precis som vi gjort med E!

Söndagen gick i övningens tecken som så många dagar nuförtiden. Vi hade denna gång besök av den duktiga vissångerskan Eva som hjälpte oss med många goda råd. Väldigt mycket i vårt program är nu på plats, förhoppningsvis ramlar resten dit i kväll när vi återigen övar. Om tio dagar framför vi programmet som uppfyller oss ända in i märgen.

Lördagen innehöll diverse städ och plock, fredagen detsamma samt övning. Vad hände förra torsdagen?! Kvällsmässa på kvällen, väldigt fin gudstjänst med en ungdomlig församling. Det gläder mig mycket att basisten F fått en nytändning i Lammets tecken och åter finns med!

Ja så har en vecka gått i gen. Till helgen beger vi oss till Farmor o Farfar för den sedvanliga kräftskivan, det blir roligt!

KO

onsdag 5 september 2007

Livet går som tåget - snabbt

Vänner!

Oj oj oj vad tiden rullar på och allt som skall göras. Många olika saker har jag upplevt sedan sist.
Jag får börja baklänges: Kyrkokören har startat sina tisdagsövningar idag på onsdag, jag var bortrest i går, se vidare i inlägget. Roligt att vara i gång igen. Vi ska sjunga Vivaldis Gloria i oktober så vi behöver köra på som tåget vi också. Tidigare idag började barnkören Tonfiskarna sina övningar, underbart att träffa tjejerna igen, så bra de sjöng!

Måndag och tisdag tillbringades i lärdomsstaden Uppsala tillsammans med mina arbetskamrater. Varje år gör vi en resa så här års, och i år gick resan till Uppsala. Vi började i Kyrkans Hus där vi träffade Kerstin på Svenska kyrkans mission som stillsamt och inlevelsefullt berättade om sitt arbete som handläggare för teologisk utbildning och reflektion samt religions­möte. Mest intryck gjorde hennes berättelse om sina besök i Liberia. Hon förklarade också att pengar som samlas in kommer fram, kontrollen är stenhård. Vidare under dagen var vi i Linnéträdgården där vi hade världens roligaste guide. Han visade precis lagom mycket, t o m jag framstod som en kunnig botanist, det låter ju inte klokt, men jag har nog lärt mig en del av Naturmorgon 06.15-08.00 varje lördag i P1. Går utmärkt att ladda ner i podradio! Pelle Svanslös får man inte missa i Uppsala och det gjorde vi inte heller. Min arbetskamrat J var svårt missnöjd. J befinner sig på en tonårings nivå p g a sitt myckna arbete med tonåringar, tonåringar går helt enkelt inte i Pelle Svanslös tass-spår, de smyger inte efter häcken vid Carolina Rediviva, trots att guiden talat om att en elak hund bor bakom häcken. Detta blev för mycket för J! God mat på grekisk restaurang avslutade dagen, J nöjd. Vid vårt bord hade vi en otroligt intressant och rolig teologisk diskussion men kand Å. J glad i gen.
Tisdagen innebar besök i Hel Tref kyrka och i Domkyrkan, hjälp så stor den är!!! Eftermiddagen var fri. Några av oss besökte St Ansgars kyrka. Innan vi lämnade St Ansgar fick vi förmånen att besöka kand Å:s rum uppe på översta våningen. Det är alltid intressant att se hur studenter lever på 15 kvadratmeter. Tänk att det ska vara så svårt att hålla ordning på en så liten yta. Många är de studenter som finner sin livsledsagare i livet på sin studieort och så kan ju ske även för kand Å. Om denna dam är ordningssam återstår ju att se. Förmodligen blir det lättare att sprida ut sakerna på 300 kvadratmeter prästgård. Man kan ju lära sig så mycket av sin livledsagare. Personligen har jag en del kvar att lära ut till min man, förmodligen tvärtom också.
Vi var i alla fall väldigt tacksamma att kand Å hade vett på att ha fönstret öppet, att vädra skadar ju aldrig. Det är kanske särskilt viktigt att vädra just studentrum.

Så hemåt med tåg som pajade i Skövde, nytt tåg kom och vi anlände Gbg en timma senare än utsatt tid.

Helgen innehöll samarbete med kollegan B och hennes kör. Lite för svåra sånger, men i övrigt trevligt.

I morgon börjar min nio månader långa fortbildning i folklig sång o arrangering. Det ska bli så roligt, men kommer att kräva sitt blod, sina tårar och sin svett!

Varför håller jag på med musik i diverse olika genrer? Ja det kan man fråga sig, kanske har jag svar en dag, eller också har jag bara helt enkelt svårt att välja.

Allt gott till er alla!

KO