Livet går som tåget - snabbt

Vänner!

Oj oj oj vad tiden rullar på och allt som skall göras. Många olika saker har jag upplevt sedan sist.
Jag får börja baklänges: Kyrkokören har startat sina tisdagsövningar idag på onsdag, jag var bortrest i går, se vidare i inlägget. Roligt att vara i gång igen. Vi ska sjunga Vivaldis Gloria i oktober så vi behöver köra på som tåget vi också. Tidigare idag började barnkören Tonfiskarna sina övningar, underbart att träffa tjejerna igen, så bra de sjöng!

Måndag och tisdag tillbringades i lärdomsstaden Uppsala tillsammans med mina arbetskamrater. Varje år gör vi en resa så här års, och i år gick resan till Uppsala. Vi började i Kyrkans Hus där vi träffade Kerstin på Svenska kyrkans mission som stillsamt och inlevelsefullt berättade om sitt arbete som handläggare för teologisk utbildning och reflektion samt religions­möte. Mest intryck gjorde hennes berättelse om sina besök i Liberia. Hon förklarade också att pengar som samlas in kommer fram, kontrollen är stenhård. Vidare under dagen var vi i Linnéträdgården där vi hade världens roligaste guide. Han visade precis lagom mycket, t o m jag framstod som en kunnig botanist, det låter ju inte klokt, men jag har nog lärt mig en del av Naturmorgon 06.15-08.00 varje lördag i P1. Går utmärkt att ladda ner i podradio! Pelle Svanslös får man inte missa i Uppsala och det gjorde vi inte heller. Min arbetskamrat J var svårt missnöjd. J befinner sig på en tonårings nivå p g a sitt myckna arbete med tonåringar, tonåringar går helt enkelt inte i Pelle Svanslös tass-spår, de smyger inte efter häcken vid Carolina Rediviva, trots att guiden talat om att en elak hund bor bakom häcken. Detta blev för mycket för J! God mat på grekisk restaurang avslutade dagen, J nöjd. Vid vårt bord hade vi en otroligt intressant och rolig teologisk diskussion men kand Å. J glad i gen.
Tisdagen innebar besök i Hel Tref kyrka och i Domkyrkan, hjälp så stor den är!!! Eftermiddagen var fri. Några av oss besökte St Ansgars kyrka. Innan vi lämnade St Ansgar fick vi förmånen att besöka kand Å:s rum uppe på översta våningen. Det är alltid intressant att se hur studenter lever på 15 kvadratmeter. Tänk att det ska vara så svårt att hålla ordning på en så liten yta. Många är de studenter som finner sin livsledsagare i livet på sin studieort och så kan ju ske även för kand Å. Om denna dam är ordningssam återstår ju att se. Förmodligen blir det lättare att sprida ut sakerna på 300 kvadratmeter prästgård. Man kan ju lära sig så mycket av sin livledsagare. Personligen har jag en del kvar att lära ut till min man, förmodligen tvärtom också.
Vi var i alla fall väldigt tacksamma att kand Å hade vett på att ha fönstret öppet, att vädra skadar ju aldrig. Det är kanske särskilt viktigt att vädra just studentrum.

Så hemåt med tåg som pajade i Skövde, nytt tåg kom och vi anlände Gbg en timma senare än utsatt tid.

Helgen innehöll samarbete med kollegan B och hennes kör. Lite för svåra sånger, men i övrigt trevligt.

I morgon börjar min nio månader långa fortbildning i folklig sång o arrangering. Det ska bli så roligt, men kommer att kräva sitt blod, sina tårar och sin svett!

Varför håller jag på med musik i diverse olika genrer? Ja det kan man fråga sig, kanske har jag svar en dag, eller också har jag bara helt enkelt svårt att välja.

Allt gott till er alla!

KO