Ack Värmeland du sköna... eller en knapp vecka i Bälgien

Vänner!
Sverige är vackert, men det visste ni väl redan. Sedan i tisdags har jag befunnit mig i Värmeland, närmare bestämt i Ransäter (uttalas Rannsäter) där världens största dragspelsstämma har gått av stapeln. Vi hade vårt lilla hus på hjul med oss, åh vad det är trevligt! Jag menar det verkligen, allt går så mycket långsammare, nej jag blir inte rastlös, om någon undrar.

Nåväl, dragspelsstämma modell XXL var det. Lars Karlsson med tillhörande band var ett av huvudnumren i år, alltid roligt att höra Lars och hans rockband! I övrigt hörs ALLT i dragspelsväg. Närheten till Norge gör att många norrmän, finns där. Återigen har jag fått bevis för att de alls icke är någon lillebrorsnation, i så fall en väldigt duktig lillebror. Den generella nivån på en helt vanlig dragsspelsklubb i Norge är långt mycket bättre än motsvarande i Sverige. Vi är väldigt duktiga på att vårda allsångstradition och Taube o dyl i Sverige. Något sådant finns inte i Norge och de ska de inte alls vara ledsna för! De vårdar vår Jularbo o liknande riktigt stora dragspelare från Sverige mycket bättre än vi gör här i Sverige. Det finns förvisso duktiga svenska dragspelare, verkligen, men klubbarna i Sverige är bedrövliga.

Vad gör man när man inte lyssnar på dragspel, för jag trakterar ju inte detta instrument själv. Man har laddat sin eminenta iPod med 12 timmar radioprogram, ca 30 min blev lyssnat. Jag hade en hel kasse med diverse böcker, en blev utläst som var till hälften läst hemma redan innan vi åkte. Man spelar lite kvartettspel, en specialité som jag och mina flickor har. I rätt många år har vi spelat ett Astrid Lindgren-spel som nu är mer eller mindre sönderspelat. I år har vi köpt ett Linnéspel, något svårare, med en förfärlig massa familjer. Tänk att det finns så många roliga växtnamn; Skvattram, Hampdån, Stinksyssla, mm.

Ja med denna lilla epistel vill jag nu meddela att jag är tillbaka hos er igen, nu är det dags att bli mördare igen!

Simma lugnt!

KO